Hur vuxna är vi? Är det så att de flesta av oss, med våra begär och bekräftelsebehov, egentligen mest beter oss som barn eller i bästa fall tonåringar? Jag snubblade över rubriken med f-ordet på en blogg. Eftersom jag intresserar mig för familjeföretag blir jag nyfiken. Jag kan se hur ledare i familjeföretag ofta blir som barn eller tonåringar när de leder tillsammans med föräldrar eller syskon. Hur blir man egentligen vuxen när man liksom fortsätter att leva i den familj där man under så lång tid varit ett barn?
Hur blir man egentligen vuxen?
Nej, det handlar inte om att samla vuxenpoäng genom att pensionsspara eller köra Volvo. Det handlar om hur vi faktiskt kan fortsätta att utvecklas genom hela livet. Hjärnforskningen har de senaste åren öppnat för helt nya perspektiv på vuxenheten.
Om du är född på 70- eller 80-talet fick du troligen lära dig att vi vår hjärna är färdigutvecklad någonstans runt 20 år, sedan dör hjärncellerna en efter en och om du dricker för mycket dör de snabbare, så gör inte det.
Välkommen modern hjärnforskning!
Sedan ett par årtionden är det känt att vi visst får nya hjärnceller och att nya kontakter formas i hjärnan hela tiden. Forskarna kallar det neuroplasticitet – det har du troligen redan hört talas om. Men det du kanske inte har tänkt på är hur det förändrar bilden av vad det innebär att vara vuxen.
Olika forskare, där Harvard-professorn Robert Kegan är en av de mer tongivande, har hittat tre tydliga utvecklingssteg som vi som vuxna kan gå igenom efter den tidigare vuxenförklaringen vid 20. Observera kan, för majoriteten av oss utvecklas inte nämnvärt. Vi återkommer till det.
De flesta av oss har aldrig tänkt på vuxenhet, det bara liksom hände. Tänk om vi hade en modell som kan hjälpa oss att se lite klarare på vad som hände (eller inte ännu har hänt)?
Här kommer modellen:
Efter tonåren växer vi in i det socialiserade stadiet. Vi lär oss att bli en del av samhället, en arbetsplats, en familj. Vi tar en roll som till stora delar är definierad av normer och idéer som ligger utanför oss själva. Vi ägnar stor uppmärksamhet åt hur andra uppfattar oss – chefen i utvecklingssamtalet. Antal likes på Instagram. Känner du dig träffad? 58% av alla vuxna lever i huvudsak från det socialiserade stadiet.
Om du läser detta tillhör du kanske de 35% som är eller är på väg emot det självformande stadiet. Här definierar vi själva vilka vi är. Vi har formulerat våra personliga värderingar, vi tar ställning för det vi tycker är viktigt utan att definieras av vår omgivning eller av våra relationer. Vi tar ansvar för våra egna tankar och känslor. Vi sätter gränser. Avslutar kanske en och annan osund relation. Vi inser att det vi kallar ”jag” hela tiden förändras genom det liv jag lever.
Känner du igen dig? Många av oss lever delvis från denna självstyrande plats. Ibland är det enkelt att veta vem man är och stå upp för sig själv , ibland blir vi utmanade och regredierar till att vara socialiserade eller till och med barn eller tonåringar. Värt att notera att i princip alla överskattar sig själva i självskattningstester. Värt att notera är också att det är här många företag lägger ribban när för sina medarbetare. Självledarskap och personligt värderingsarbete har blivit verktyg i många organisationer.
Det sista utvecklingssteget är till det självtransformerande stadiet. Hit når 1% av den vuxna befolkningen. Här är upplevelsen att jaget är frikopplat från identiteter och roller. Vi kan hålla flera olika tankar och ideologier samtidigt. Vi hanterar paradoxala motsatser med lugn och lätthet. Detta liknar det buddhister kallar ”evolving self”, ett jag som är i konstant rörelse, utan fasta former. Är det detta vi önskar av våra ledare i VUCA-världen? Att kunna hålla en mängd motstridiga intressen och osäkra fakta, transformera både sig själva och sina organisationer i ett aldrig tidigare skådat tempo? Att likt buddhisten kunna släppa taget och låta något nytt uppstå?
Källa: An Everyone Culture, Kegan et al., 2016
Familjeföretag?
Det här skulle bli ett inlägg som handlade om familjeföretag. Tillbaka dit. Detta är speciellt spännande för dig som leder tillsammans med familjemedlemmar. Hur växer du upp? Från vilket stadie agerar du? Vad gör din inre tonåringsrebell på dagarna? Hur gammal blir du när en förälder, som också är din chef eller ägare, ger dig feedback? 5 år? 15 år? Det är inte självklart att förbli vuxen när det hettar till.
Vi människor kan liknas vid årsringarna på ett träd. Vi bär med oss alla åldrar inom oss. Längst inne har vi fortfarande ett litet barn. Därefter ett lager av tonåring. Sedan ett socialiserat lager och kanske ett självformande eller självtransformerande lager.
Regression – faktiskt inte så konstigt
När vi blir stressade är det inte ovanligt att vi plötsligt faller tillbaka till ett tidigare lager – psykologerna har prata om detta i alla tider och kallar det att ”regrediera”. Det kanske låter som något dramatiskt eller sjukt, men med Kegans utvecklingsnivåer som ramverk kan nog många av oss se att även vi ibland ramlar ner och blir yngre än vad vi verkligen är. Speciellt lätt hänt är detta när vi går i konflikt med närstående. Falluckan öppnas. Min vän Joanne som spenderat fem år som buddhistmunk delade med sig av ett skämt som förekom i klostret strax innan jul: ”If you think you’re enlightened, go see your family”. Det ligger något i det. Den mest självständige och tolerante kan bli helt tokig efter fyra dagar i sitt barndomshem. Nu, tänk dig att det hemmet är din arbetsplats varje dag. Läge att göra allt man kan för att växa upp?
En av mina klienter sa något klokt i fredags: ”om i alla fall en person i en konflikt kunde fortsätta att vara vuxen skulle det lösa sig direkt”. Detta är angeläget. Alkoholföreläsaren i högstadiet hade fel. Vi kan välja att vara vuxna – kanske mer vuxna än vi tror.
Hur gör man då?
Det finns två vägar. Den ena är någon form av livskris – sjukdom, förlust av en närstående eller kanske en skilsmässa. Då brukar de flesta komma ut med tydligare egna prioriteringar och värderingar. Den andra vägen går via medveten personlig utveckling. Att göra jobbet.
En start kan vara att kartlägga sina värderingar med exempelvis Barret Value Centers självskattning (gratis) eller att få 360-feedback från dina kollegor med ett verktyg som Leadership Circle Profile (en mer ambitiös investering), ett av världens just nu hetaste verktyg för ledarprofiler, byggt på Kegans forskning. Där har du några startpunkter. Välkommen att växa upp lite till!
BLOGGAT AV ERIK HEDBLAD FÖR IHM BUSINESS SCHOOL, IHM.SE
LÄNKAR:
Barret Personal Values Assessment
https://www.valuescentre.com/our-products/products-individuals/personal-values-assessment-pva
The Leadership Circle 360 genom Familjeföretagarna
https://www.familjeforetagarna.se/ledarkartlaggning/
How to be an adult
https://medium.com/@NataliMorad/how-to-be-an-adult-kegans-theory-of-adult-development-d63f4311b553